Författarprojekt: ”Matematik och språk”.

Det är spännande för barnen (4 – 5-åringar) att göra sin egen bok, en alldeles egen saga med text och bilder. Processen pågick under många olika tillfällen.

Vid första tillfället. Barnen tittade på olika barnböcker som innehåller text och bilder. Vi diskuterade hur böckerna såg ut och tittade på de olika titlarna, på författarnas namn, på illustratörernas namn, också på bokförlagens namn och på när böckerna blev utgivna en gång. Barnen upptäckte att böcker kan innehålla sagor, berättelser, dikter, sånger, och de tyckte att det är viktigt att det finns bilder i böckerna. Sedan läste jag en dikt av Lennart Hellsing:

Böcker ska blänka som solar

och gnistra som tomtebloss

Medan vi läser böckerna

läser böckerna oss

Kan böcker läsa människor?

Det kan de förstås!

Hur skulle de annars veta

allting om oss?

Efter att jag hade läst dikten talade vi om att man måste vara försiktigt med böcker för att hålla dem i bästa skikt: Att man inte får rita i böckerna – det finns särskilda ritböcker, att man inte får riva sönder böcker och att man inte får smutsa ner böcker.

Jag frågar barnen: Var finns böckerna? Och jag fick till svar, att de finns att köpa på någon bokhandel i stan eller på nätet, att man kan låna böcker på biblioteket och att man kan skriva sin egen bok.  

Barnen bestämde att göra en sagobok på egen hand, där det ska finnas bilder som barnen kommer att rita och text som de kommer att fantisera ihop.

Vid andra tillfället. Jag läste en dikt av Kaja Pakkanen:

Var kommer sagorna ifrån?

Från mormors lappkorg där i vrån,

från spisen i vårt sommarhus,

från regnbågen, så klar och ljus,

ifrån en fjärran, fjärran ö,

ifrån en blomma vit som snö,

ifrån en liten strumpa blå,

från golvet som den trampar på,

från världen som är vid och stor.

Vid örat ditt en saga bor.

En viktig sak att tänka på när man skriver en saga på egen hand:

v  Huvudfiguren presenteras.

v  Dramatisk händelse, ett problem eller en konflikt.

v  Upplösning.

v  Lyckligt slut.

Inledningen är mycket viktig. Det öppnar historien och är ett steg ur verkligheten till sagans värld. Avslutningen är också viktig, då återvänder läsaren/lyssnaren tillbaka till verkligheten.

Pedagogen måste komma ihåg:

v  Att ha en inledning och en avslutning.

v  Att berättelsen ska vara kort.

v  Att språket ska vara enkelt och konkret.

v  Att innehållet/budskapet ska vara tydligt.

v  Att fantasteri och magi är en bra krydda.

Vi kom överens med barnen att de ska rita bilder till olika texter som de kommer att hitta på. Själva texterna skriver en pedagog efter barnens berättelser och klistrar sedan in dem i deras böcker. För böckerna använde vi skrivhäften i storlek A-6 (samma storlek som pocketböcker har). I skrivhäftena delade vi in sidorna med tanke på att de vänstra sidorna kommer att innehålla text och de högra sidorna (med sidnumrering) kommer barnen att rita egna bilder på.

För att underlätta processen och passa på att arbeta med matematik samtidigt valde jag figurer från ”Ord på burk”. Alla figurer hade jag i en påse. Vid varje tillfälle tog barnen en figur ur påsen utan att titta. Det var slumpen, ingen visste vilken figur som skulle komma fram. Sedan beskrev barnen figuren och hittade på historien runt den. 

De ritade bilder på höger sidan med sidnumrering, efter att pedagogen klistrade text på vänster sida. Varje gång la de figurerna efter varandra i rätt ordning i rad. Vid varje nytt tillfälle byggde barnen raden i samma ordning som har den röda bilen i början på raden. Med hjälp av den byggda raden upprepade barnen historien som de redan skrivit i sina böcker. Det var som ett memory-spel och bra träning för minnet.

Hela arbetet med boken tog ca tio (10) tillfällen.

Så här började vi: ett barn tog fram ur påsen en röd bil. Det var inte lätt för barnen att börja historien med bilen. Barnen kom på att alla sagor börjar med de inledande orden som har en så fantastiskt magisk inverkan på alla: ”Det var en gång…”   

Då började deras saga så här: ”Det var en gång en familj som bestod av mamma, pappa och två syskon, en pojke och en flicka, och som bodde i ett litet hus i stan. Familjen bestämde sig att ta sin röda fina bil och åka på semester…” Så småningom tog barnen fram alla figurer från påsen och skrev färdigt en saga med egna bilder.

Sagan avslutades lyckligt. När familjen hittade en kista med skatter blev de fantastiskt glada. Mamma och pappa började tänka på att de kanske kan renovera huset. Syskonen tänkte köpa massor av godis och leksaker. Men sen kom de på att det blev pengar över, och det är inte kul att bara köpa mängder av saker, att det ju finns viktigare saker att tänka på. En moralisk fråga  uppstod: ”Hur ska vi använda pengarna?” Då kom familjen på en lysande idé att använda alla pengar för att hjälpa dem som lever i fattigdom, för dem som är sjuka och behöver pengarna för att köpa läkemedel osv.

Sagan fick titel ”Sagan om skatten”. Namnet på boken skrev vi högst upp på framsidan. Barnens namn/författarnas namn skrev barnen själva under titeln. Längst ner på framsidan skrev vi ”Solgläntans bokförlag”, därför att vår avdelning heter just Solgläntan. Och på samma rad utgivningsår (innevarande år).

Barnen förstod att det var ganska krävande att göra en bok. Vi pedagoger upplevde att det faktiskt behövdes ett väl planerat arbete från oss vuxna för att skapa en miljö, ett arbetssätt  där barnen skulle komma att arbeta på egen hand och med hjälp av sin fantasi och kreativitet  –  och helt frivilligt. Det var bra att vuxna var till hands, samtidigt blev vi vuxna som den osynliga hand som vid behov ger barnen förklaringar och information angående allt om bokpublicering. Arbetet med bokpublicering i författar projektet baserades på läroplanens mål. I sina berättelser lyfte barnen upp många frågor som tillhör moment som ’värdegrunden’, vilket stämmer väl med Läroplanens mål:

”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar

v  öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar,

v  förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra,

v  sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen,

v  förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, och

v  respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö”. (Lpfö 98 rev.2010, sid.8)

Under arbetets gång lär sig barnen att lyssna, att reflektera, att ge uttryck för egna uppfattningar och att försöka förstå andras tankar och visioner. De utvecklade talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, att argumentera och kommunicera med andra. Barnen utvecklade intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner.

Barnen ritade många bilder, sjöng sånger och hade många rörelselekar där de härmade olika djur som finns i sagan och på så sätt utvecklade de sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik.

Barnen härmar en hare – hoppar.                                

                                                       Barnen härmar en orm – ålar.

Under ”Författarprojektet”  jobbade barnen mycket med matematik. Alla matteövningar var inriktade att utveckla barnens förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande  egenskaper hos mängd, antal, ordning och talbegrepp samt mätning, tid och förändring. De fick undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problem-ställningar. Barnen lär sig at att urskilja, uttrycka och använda matematiska begrepp och samband mellan begreppen.

Några exempel på matteövningar.

Sortering. Barnen sorterade figurerna i olika grupper. 

Efter former. Runda (cirklar) föremål.

Djur                                                                                     Fåglar

Ätbara saker

Oätbara saker

Utifrån färger: 

gröna                                                                          röda                                             

vita                                                                                   gula

Saker som kan röra på sig

Memory-spel.

Jag blandade alla figurer och barnen skulle lägga dem i rad i rätt ordning

(ordinal förståelse) som det beskrevs i sagan.  

      

Enkel räkning , arbete med antal och ordningstal. Barnen lär sig räkna rätt (man pekar bara en gång på ett föremål - pekräkning). De lär sig att räkna genom att flytta blicken, och att det inte spelar någon roll om man börjar räkna från höger eller från vänster – det blir samma antal föremål.  Barnen mötte ordningstalen i olika sammanhang, t.ex. att det andra föremålet   i raden är en banan.

Arbete med matematiska begrepp: olika färger, storlek, längd, former, ordningsbegrepp      (första, andra..), placeringsprepositioner (framför, i början, mellan, nära…), antalsord (ett par, dvs. två syskon), siffror (att hitta rätt sida i boken – sidnumrering).

Så här såg de färdiga böckerna ut:

Alla var jättestolta över ett stort, långt och krävande arbete med bokpubliceringen.