Matematik utomhus (2-5år).

Tema: Hösten

1.Sången ”Hej alla!”:

Hej alla! Hej alla! Hej alla! Vad kul att se er välkomna hit.

Hej pojkar! Hej pojkar! Hej pojkar! Vad kul att se er välkomna hit.

Hej flickor! Hej flickor! Hej flickor! Vad kul att se er välkomna hit.

2. Oj, nu börjar det kännas kallt, regnigt och blåsigt! Kanske det börjar bli höst på riktigt…

Varför blir det så här konstigt just vi den här tiden? Solen skiner mindre och svagare, därför blir det kallt och mörkt och träden börjar fälla sina löv. Småfåglarna flyttar söderut, björnarna går snart att sova vinter – och igelkottarna också förresten.

Vi tar och sjunger en sång om solen (Solen, solen är gul…), så kanske vi förlänger ljuset och värmen. Jag har en bild på solen med många solstrålar…

3. Vad kan man hitta i skogen nu på hösten?

4. Vi ska leta efter pinnar, kottar, stenar och löv i skogen.

5. Hur många löv skall ni leta efter? (2) (Pedagogen visar bild på två löv med siffran ”2” på baksidan).

Man säger ett par i stället för två (2) – det betyder faktiskt samma sak .

Hur många kottar skall ni leta efter? (2)… pinnar… stenar...?

                           

                                                   

6. Ni ska jobba i par också. Men först vill jag räkna er. Hur många är ni? (Sången ”Vi ska räkna”.)

7. Håll en kompis i handen, men bara en, så ordnar ni ett par tillsammans. Hur många par blir det nu då?

Varje par behöver en låda att samla pinnar, kottar, stenar och löv i. Hur många lådor behöver vi? ( Man använder vanliga glasslådor med snöre). 

8. Klara att samla!

9. Nu ska ni turas om! Ta upp två stenar! (Barnen visar i tur och ordning föremål som de har hittat i skogen).

Nu får ni höra hur stenarna låter när man slår dem mot varandra.

Löven låter så här när man gnuggar dem…

Kottarna låter så här när man gnider dem mot varandra.

Pinnar låter så här när man slå på dem. 

10.  Sången ”Nu är det slut för idag…”

Sammanfattning: Vi har berört följande begrepp: jämförelse, division, sortering, ett par, entalssiffror, antal, mängd, motsatsbegrepp (som ’lång – kort’), färger, rytm och sinnes-intryck (syn, hörsel, smak, känsel, lukt).

Sagan om Nalle (2-5år) /matematik, språk och skapande.

   

Matematik, språk, jämställdhet och empati går hand i hand och det försökte jag visa i mitt projekt ”Sagan om Nalle”.

Alla mina projekt villar på några av de didaktiska principerna:

·       Tydliggörande: abstrakta språkliga enheter har konkretiserats med hjälp av färg, form, struktur, rörelse, bild…

·        Struktur i övningarna skapar sammanhang eftersom en del hänger samman med andra delar till en helhet.

·        Kontinuitet: variationen sker i små steg, där det ena bygger på det andra för att skapa större helheter.

·        Arbetet med barnet sker via leken.

Tanken med projektet är att barnen ska kunna jobba med alla sinnen, hela kroppen och händerna/fingrarna (grov- resp. finmotorik), lära sig matematik och utveckla språket, träna på den sociala biten (social samspel) 

Vid första träffen lyssnar barnen på Sagan om Nalle( bordssagan). De får leka med saker som pedagogen använder under sagoberättandets gång. Då pratar barnen med varandra, ställer frågor och reflekterar.

Vid vanliga måltider tränar barnen på att sitta fint på en stol vid matbordet, äta och dricka lika som Nalle. Barnen sjunger sången ”Nalle sover” och visar hur man gör när man sover (lägger sig på mattan).

Det är viktigt att barnen tittar i själva Nalle-böckerna. Då får de tid att i lugn och ro titta på bilderna och inte minst på konstiga symboler – bokstäver och ord – som i sin tur väcker barnens nyfikenhet till det skriftliga språket.  

Barnen leker först med en pappers-Nalle och hans saker, efter detta leker de med gosenallar (de ligger nära barnens hjärta).  

                                    

                       

  

Nalle-kalas är en riktid firande där alla Nallar är välkomna (korta och långa, mörka och ljusa…)  –  ett bra tillfälle för en pedagog att passa på och prata om jämställdhet och om alla människors lika värde.

                                

Till slut leker barnen med Nalles grejer och geometriska former. Det tar tid för barnen att komma från denna konkreta nivån till detta abstrakta där barnen försöker hitta saker som t.ex. ser ut som en cirkel eller en rektangel. I lekens form lär sig barnen om geometriska former, siffror och enkel taluppfattning, mätning och mängd, storlek och jämförelse, rumsuppfattning.

Barnet kreerar/konstruerar med hjälp av pappersformer (cirkel, ovaler och triangel) kompisar till Nalle för att det är tråkigt att vara ensam för Nallen. Barnen se helhet utifrån små delar.

Matematik i barnböcker. "Rödluvan och vargen"(2-5 år).

Det finns barnböcker som speciellt handlar om matematik, men det går utmärkt att hitta matematik i vilken barnbok som helst. På var och varannan sida går det att finna:

·         Prata om vad som är framför och bakom, ovanför och under.

·         Hitta olika former och mönster.

·         Jämföra olika storlekar på föremål och jämföra med verkligheten.

·         Räkna olika figurer och jämföra vilka som är flest.

·         Fantisera om vad som skulle kunna hända sedan: Det kommer till en (1) och försvinner två (2), hälften av barnen springer och gömmer sig…

Det är bra att pedagogen lyfter fram den matematik som finns i exempelvis sagor och ramsor för att underlätta barnens vägar in i matematikens värld.

Jag vill visa ett exempel på hur kan man jobbar med sagan om Rödluvan och Vargen.

Första träffen.

Barnen lyssnar på sagan. Samtidigt visar förskolläraren bilder under berättelse gång. Sedan ställer pedagogen frågor t.ex.: Kommer ni ihåg vad sagan heter? Varför? Vilka personer träffade vi i sagan? ( en flicka, en mamma, en mormor, en varg, en ( kan vara två) jägare). Hur många är dem? Hur kan ni beskriva Rödluvan? ( glad, snäll, pålitlig, hjälpsam, litar på vargen, naiv, godtrogen, lättlurad - Rödluvan har många släktingar och vänner). Hur kan ni beskriva Vargen? ( hungrig, listig, arg, elak, svekfull, ensam och olycklig – det är tråkig att vara ensam och därför är vargen dum mot Rödluvan).

Andra träffen.

Pedagogen visar och berättar sagan med små figurer ( ett slags bordssaga).

 Först presenterar man figurerna: Kommer ni ihåg vad den här flickan heter? Varför detta namn? Från vilken saga kommer hon? Vilka finns mera i sagan?

Pedagogen berättar sagan och ställer alla figurerna på bordet i tur och ordning. Vad tycker ni om Rödluvan? Vad tycker ni om Vargen? ( Synd att han är ensam). Skulle det vara ett annat slut på sagan? ( Om Vargen skulle ha vänner …).

Tredje träffen.

Dramatisering. När mamma bakar bröd till mormor kan man läsa en ramsa (” Baka, baka liten kaka…” – pedagogen hjälper till med/improviserar texten).Barnen hjälper mamma att baka bullar av vetemjöl och grahamsmjöl.

Fjärde träffen.

En enkel labyrint där man ska försöka hitta bästa/säkraste vägen till mormor.

Barnen kan bygga labyrint av barnstolar.

Under alla träffar när vi jobbar med sagan använder barnen alla sina fem sinnen: hörselsinnet, känselsinnet, smaksinnet, luktsinnet och synsinnet.

Pedagogen arbetar med begrepp: färger, rumsuppfattning (t.ex. när Vargen gömmer sig bakom trädet), siffror, tal och mängd, former, jämförelser, längd, tid ( tidigt på morgonen…), vikt ( den tunga korgen), storlek ( Vargens stora ögon och öron).    

Metoder och arbetssätt – hur jag arbetar.

Jag använder i praktiskt arbete bl.a. Alan Bishops idéer om sex grundläggande matematikaktiviteter. Detta ger en uppfattning om vad matematik kan betyda redan för barnen i förskolan:

1.    Lokalisering/rumsuppfatning och sortering:  att hitta, orientera sig i rummet – lokalisering och placering. Lokalisering kan innebära förmåga att hitta fram till sina egna kläder i hallen, att lägga gosedjuren i gröna korgen vid städning, att gå raka vägen till billådan; sortera kläder, knappar,pärlor mm.; att samla olika föremål och att samtala om hur de kan sorteras; att sätta ord på det barnen gör;

2.    Lekar och spel: rollspel, fantasilekar, kurragömma, tärningsspel, pussel. Barnen leker frisersalong eller familj (rollspel), spökar för varandra med filtar  eller imiterar olika djur (fantasilekar), lägger pussel med form och färg;

3.    Design: former, figurer, mönster, symmetri, arkitektur och konst.  Barnen formar figurer som glada grisar (cirklar), lastbilar (kvadrater, trianglar och cirklar) och nallar (cirklar, trianglar och ovaler). Arkitektur skapas när de bygger ett högt torn eller en båt av stapelbara kuddar. Konst blir det när barnen målar t.ex. kycklingägg med glada färger och ibland som mönster. Symmetrin möter vi överallt, på kroppen, i naturen (snöflingan och lövets form);

4.    Räkning: enkel räkning, antalsord, räknesystem, siffror och talsystem. Barnen använder sina fingrar i olika övningar, rabblar upp siffror i olika ramsor, räknar ”bananpengar” (skivade bananer), parar ihop bilder/föremål som är lika t.ex strumpor med räkneord/siffror; hämtar olika föremål upp till tre; ser direkt hur många saker ligger i grupp ;

5.    Mätning: jämförelser, måttenheter/mätsystem, längd, area, volym, tid, vikt. Barnen mäter sin längd (markerad på väggen med äpple), tiden kopplad till måltiderna och andra rutiner, tävling med snabbaste motorcykel (i form av kuddar); beskriver och jämför egenskaper hos föremål med ord som ange t.ex färg, form eller storlek;

6.    Förklaring och argumentation: motiveringar och logiska slutsatser. Det ska finnas ett hinder att övervinna: Rättvis fruktutdelning (1 äpple - 4 barn) genom logiskt tänkande och argumentation resp. val av största filten som tak på kojan.

Räkning: enkel räkning, antalsord, räknesystem, siffror och talsystem.

Barnen använder sina fingrar i olika övningar: ”bananpengar” (skivade bananer). Barnen visar hela bananen och markerar ’ett’ med fingrarnas hjälp.  

Sedan delar vi en hel banan i tunna skivor (s.k. bananpengar): Enkel räkning, skiva för skiva. Därefter jämför barnen bananpengarna med olika geometriska former (cirkel).   

 Sedan får barnen varsina två bananpengar. De tittar på pengarna och räknar och markerar ’två’ med fingrarnas hjälp (taluppfattning).

Geometriska former.

Under barnens lek utomhus skapar vi olika geometriska former, ibland helt spontant.                               


En lek gäller att snabbast hoppa i alla geometriska figurer av samma slag: Triangellaget tävlar mot cirkellaget och ovallaget om att bli snabbast.

Barnen kan återge olika geometriska former med hjälp av fingrarna. Under en vanlig måltid kan man träna uppfattning av de vanligaste formerna, t.ex. barnet på bilden som bygger triangeln, samma form som brödskivan hon ser framför sig.

Lekar och spel: rollspel, fantasilekar, kurragömma, tärningsspel, pussel.

Barnen leker frisörsalong: En frisör kan bara ta hand om en kund (kund nr 1) åt gången, kund nr 2 får vänta.

Barnet lägger pussel med form och färg och bilder (rätt bit på rätt plats genom olika jämförelser).

Design: former, figurer, mönster, symmetri, arkitektur och konst.

Barnen formar figurer som grisar (cirklar), bussar (kvadrater, trianglar och cirklar), nallar (cirklar, trianglar och ovaler) och granar (trianglar). Figurer som barnen skapat från färgade pappersark placeras innanför ramen för rektangeln och cirkeln (rumsuppfattning).

Arkitektur skapas när barnen bygger ett högt torn (arbete med form, längd/bredd/höjd och färg men även balans): Efteråt dansar vi runt tornet i olika rörelsemönster, t.ex. som små grodor.

Barnen bygger en båt av stapelbara kuddar (arbete med form, bredd, storlek och färg): Hur många barn finns det i båten? (Enkel räkning och antalsord). Efteråt sjunger vi om en liten båt.

Konst blir det när barnen målar t.ex. kycklingägg med glada färger och ibland som mönster.

Symmetrin möter vi överallt, på kroppen, i naturen (snöflingan och lövets form). Exempel på arbete med kroppens olika delar, handtryck med dikt om händerna.

Lokalisering: att hitta, orientera sig i rummet – lokalisering och placering.

Lokalisering kan innebära förmåga att hitta fram till sina egna kläder i hallen: M. hittade sina strumpor på sin egen hylla… 

Barnen lägger sina gosedjur i gröna korgen efter lek och vid städning. 

Läromedlet "Familjesagan Geometri"(matematik, språk, natur, genus och konflikthantering).

Utgångspunkten för läroboken Familjesagan Geometri har varit förskolans tradition av lek och social träning. Lekfullt lärande är huvudtanken med materialet. Jag har utgått från sagan som berättarform – oftast en lustfylld upplevelse för barn. Sagans värld är ju barnens värld, och barn har lätt att identifiera sig med sagans situationer hur overkliga de än kan tyckas för den vuxne.

Sagans lyckliga slut är väl i sig en garanti för en harmonisk upplösning av äventyret, men samtidigt kan ju alltid barnet träda ut ur sagans värld om något annat viktigare inträffar (som trötthet/grinighet etc.). Var säker på att barnen ser fram emot nästa träff för att höra om nya äventyr och att aktivt kunna delta i dem!

Läromedlet Familjesagan Geometri består av ett pedagoghäfte och ett barnhäfte. Barnhäftet är försett med ett stort bildmaterial. Med hjälp av detta och alla små och stora tingestar omkring oss skapas unika lekar, övningar och sagostunder varje dag. Pedagoghandledningen behandlar totalt fem kapitel, ett kapitel för varje geometrisk familj och ett avslutningskapitel där de fyra familjerna mötts och ger sagan ett harmoniskt slut. Drivkraften i de här sammankomsterna är hela tiden barnets otåliga nyfikenhet, barnets gränslösa kreativitet och barnets aldrig sinande entreprenörsanda. 

I Familjesagan Geometri samsas enkla geometriska former med handfasta praktiska tillämpningar. Barn kan faktiskt förstå och ta till sig de mest invecklade saker bara det hela presenteras på ett stimulerande sätt i sagor, sånger, lek och spel. Övningarna i läromedlet är många och skiftande, och de stöder pedagogen med sina olika förslag och inspirerande idéer.  Utbildningsmaterialet passar såväl på förskola som i förskoleklass och kräver inga speciella förkunskaper. Vidare behandlas på ett naturligt och integrerat sätt de viktigaste sociala mönstren med familjebildning, könsroller och konflikthantering. Även tankar om naturens roll och hållbar utveckling tas upp i berättelserna.

Sagan om ”Den glada grisen” (matematik och språk).

Man kan jobba med geometriska former på varierande sätt som när vi använder gosedjur (som på bilden). Formen som passar naturligt in på grisen är cirkeln, som fick bli en egen saga om ”Den glada grisen”.

Jag fabulerade innehållet i sagan på egen hand; sagan lyder som följer.

”Det var en gång en gris som var så ledsen, så ledsen hela tiden. Vet ni varför då? Jo, för att grisen var helt ensam. Men varför så ensam? Helt enkelt därför att hon saknade vänner. Har ni vänner och kompisar? Är det bra att ha många vänner? Visst är väl det bra att ha! Vi måste nog hjälpa grisen att hitta några vänner, eller vad tycker ni?

På bordet ligger redan ett antal cirklar, stora rosa cirklar, mindre cirklar i brun färg och små blå cirklar. Då associerar barnen de stora cirklarna till grisens huvud, de mindre till nosen och de små till ögonen. Och alla börjar klistra sina grishuvuden. När grisarna är färdigklistrade ställer jag frågan till alla hur grishuvuden ska se ut för att få sagans gris på bättre humör och bli en glad gris. Här kan man använda pennor och färgkritor för att färdigställa huvudena på grisarna så att alla ser glada ut…

Förklaring och argumentation: motiveringar och logiska slutsatser.

Varje barn får en pinne att skapa en figur av, en triangel. Jag ger ingen hjälp från första början, utan jag väntar på deras funderingar och olika resonemang. Alla lösningar från barnen är välkomna.

 

Snart ser de att det blir omöjligt att skapa triangel av bara en pinne. Då frågar de flesta efter en pinne till vilket de alla får framför sig. Sedan väntar jag på nytt för att höra deras argumentation. Till sist får de en tredje pinne. Och vips, så har alla var sin triangel fram för sig på bordet! Allra sist brukar vi sjunga att ”triangeln har tre kanter…”.

Logiskt tänkande kan barnen använda helt spontant när de leker för sig själva, t.ex. vid lek med legobitar som på bilden. Flickan försöker bygga en bil av olikfärgade och olikformade legobitar. Ganska snart upptäcker hon att vissa bitar inte passar i hennes konstruktion eller att en bit måste byta plats med någon annan…